Zlatan Ibrahimovic – gåtan, legenden, artisten, trollkarlen, komikern och fotbollsspelaren – går från oklarhet till klarhet. Vilken kille. Inte ens när han gör dumma eller konstiga saker kan jag låta bli att tycka om honom. Varför? För att han verkar vara sig själv i de allra flesta situationer, på gott och ont. Titta bara på Z:s märkliga skämtspark på lagkamraten Strasser på träningen den 15 september. Känns mest som ett misslyckat skämt men givetvis skapar de rubriker.
Zlatan delar ofta folk. Han är antingen hatad eller älskad. I hans debutmatch i Milan mot det mindre bra laget Cesena hade folk förväntat sig att han skulle sätta igång och ösa in mål från början. Det gjorde varken han eller resten av Milan men det var mest han som kritiserades efter matchen. Milan ska vinna en sån match och visst ska han ha sig en släng av sleven men jag blir provocerad i när folk gottar sig i när han kanske inte når upp till sin fulla potential. (Därför blir jag extra glad när han levererar). Han har dock en förmåga att bli taggad av kritik och vända energin till något positivt, vilket han visade igår i Champions League- (som han ännu aldrig vunnit) matchen mot Auxerre. Han kommenterar just kritiken i följande intervju:
Auxerre var för övrigt överaskande bra de första 3 fjärdedelarna av matchen. Ronaldinho hade lekstuga och låg bakom båda målen med fullständigt briljanta passar. Det verkar som om han och Z kommer att fungera bra ihop. Det visar två av dessa klipp. Snygga mål från Z och jag hoppas på flera. Då kan det här bli ett riktigt kul fotbollsår, i synnerhet om han fortsätter att leverera i landslaget också.
